Kardinal Müller ger ut ett 'manifest' om den katolska läran

Cardinal Gerhard Muller. Credit: CNA.

Cardinal Gerhard Muller. Credit: CNA.

 

Vatikanen, 8 februari, 2019 / 04:00 (CNA).

Den före detta prefekten för troskongregationen har gjort ett inlägg i den teologiska debatten om mottagande av kommunionen av skilda och omgifta katoliker och av icke-katolska kristna, men också om frågan om kvinnliga präster och andra teologiska spörsmål.

”Idag är många kristna inte ens medvetna om det mest grundläggande i vår tro, så det finns en växande fara att man missar vägen till det eviga livet. Och det är fortfarande kyrkans uppgift att leda mänskligheten till Jesus Kristus, folkens ljus,” skriver kardinal Gerhard Müller i sitt ”Trons manifest” som han skickade till CNA åttonde februari.

[Se hela texten]

”I denna situation framträder frågan om vägen framåt. Enligt Johannes Paulus II, så är den katolska kyrkans katekes en ’säker standard för trons lära.’ Den skrevs med syftet att styrkade bröder och systrar vars tro har blivit kraftigt ifrågasatt av ’relativismens diktatur,’” skriver Müller.

Kardinalen var prefekt för troskongregationen från 2012 till 2017. Innan dess var han biskop i Regensburg, Tyskland. Müllers fem år som prefekt avslutades 2017 och blev inte förnyat.

Müller skriver att han gjorde dokumentet offentligt som ett svar på katoliker som har uppmanat honom att ge ett ”offentligt vittnesbörd om uppenbarelsens sanning” som ett svar på ”en växande förvirring om trons lära.”

Manifestet tar upp fem områden av katolsk lära: kristologi, ecklesiologi, sakramenten, moral, och eskatologi, den del av teologin som tar upp död, dom, himmelen, och helvetet. Varje område innehåller många referenser till den katolska kyrkans katekes.

I avdelningen som tar upp kyrkans sakramentala liv citerar Müller katekesen och noterar att ”Någon som är medveten om allvarlig synd måste gå till bikt före han går till kommunion.”

Kardinalen fortsätter, ”från sakramentets inre logik,” denna norm är tillämpbar på ”skilda och civilt omgifta personer vars sakramentala äktenskap existerar inför Gud, så väl som de kristna som inte är i full kommunion med den katolska tron och kyrkan.”

”Att påpeka detta är en del av barmhärtighetens andliga handlingar,” tillade Müller.

Kardinalens påpekande angående mottagandet av den heliga kommunionen av skilda och omgifta personer verkar vara ett svar på några tolkningar av Påve Franciskus 2016 apostoliska exhortation Amoris Laetitia.

Detta dokument har ofta tolkats som att det lär att en katolik som är skild och civilt omgift och är i en sexuell relation med sin civilt gifta make eller maka kan under vissa omständigheter ta emot eukaristin utan att upphöra med sin sexuella relation. Denna tolkning har kritiserats av några biskopar och teologer som i konflikt med katolsk lära.

I en intervju 2017 sa Müller att ”Amoris Laetitia måste uppenbart tolkas i ljuset av kyrkans hela lära.”

Det är inte riktigt att så många biskopar tolkar Amoris Laetitia i enlighet med deras förståelse av påvens undervisning. Detta håller sig inte till den katolska lärans inriktning,” tillade han.

Att kardinalen nämner icke-kristna och frågan om de kan ta emot eukaristin verkar referera till ett förslag från 2018 från de tyska biskoparna om att tillåta katolikers icke-katolska makar att ta emot eukaristin. Detta förslag stoppades i maj 2018 av troskongregationen.

Müller tar också upp de teologiska diskussionerna som rör möjligheten att viga kvinnor till präster eller diakoner.

Müller skriver och citerar katekesen, ”när det gäller de tre graderna av vigning till detta ämbete, så är kyrkan ’bunden av det val som herren själv gjorde. Det är inte möjligt att viga kvinnor.´ Att antyda att denna omöjlighet på något sätt är ett slags diskriminering av kvinnor visar bara på en brist på förståelse för detta sakrament, det handlar inte om jordisk makt utan om att representera Kristus, kyrkans brudgum.”

Den helige Johannes Paulus IIs apostoliska brev Ordinatio sacerdotalis slog fast: ”att kyrkan inte har någon auktoritet över huvud att viga kvinnor till präster och att detta måste hållas definitivt av alla kyrkans trogna.”

Sektionen i kardinalens manifest som har överskriften ”evigt liv” säger att ”Många undrar idag vilket syfte som kyrkans existens fortfarande har när till och med biskopar föredrar att vara politiker istället för att proklamera evangeliet som trons lärare. Kyrkans roll ska inte tunnas ut av trivialiteter, utan dess riktiga plats måste tas upp. Varje människa har en evig själ som separeras från kroppen vid döden med ett hopp om de dödas uppståndelse.”

”Alla måste infinna sig till den enskilda domen direkt efter döden. Antingen är en rening nödvändig eller så går människan direkt till den himmelska glädjen och ser Gud ansikte mot ansikte. Det finns också den fasansfulla möjligheten att en person förblir i opposition till Gud ända tills slutet och genom att definitivt förkasta hans kärlek ’dömer sig själv omedelbart och för evigt.’”

”Att vara tyst om dessa och andra av trons sanningar och att lära människor detta är det största bedrägeriet mot vilken katekesen kraftfullt varnar. Det innebär kyrkans sista prövning och leder människan till en religiös villfarelse, ”apostasins pris;’ detta är Antikrists bedrägeri,” skriver Müller.

Dokumentet slutar med en ”vädjan,” i vilken Müller uppmanar katoliker att ”be Herren låta oss få veta hur stor den katolska trons gåva är, genom vilken dörren till evigt liv öppnas upp.”